Barnsemester 2019: Den långa bilresan från Närke till Västervik

Du som har småbarn vet att långkörning med bil kan vara allt från helt ljuvligt till värsta mardrömmen. Här får du tips på hur ni som vuxna kan göra (och kunskap om hur vi gjorde) för att fördela arbetet under långresan 2019.

Vi laddade bilen dagen innan för att slippa börja dagen med fysiskt arbete som det är att kånka packning. Vi kunde istället fokusera på att göra det så bekvämt som möjligt inne i bilen.

Alla barn fick ta med sig ett litet antal leksaker och gosedjur. Alla barn kläddes tunt med kläder utan sömmar som kan skava. Alla barn fick varsin filt för att kunna hantera ev. stark kyla som föraren under bilresan bedömer måste råda i kupén.

Första tredjedelen (10 mil/1,5 timmar) av den för dagen långa bilresan skedde av kvinnan i hushållet. När du till skillnad från din man är en relativt ovan bilförare av en tungt lastad familjebuss kan bekanta vägar upplevas som lättare att köra på. Att ens syster åker med i bilen underlättar också jobbet för herrn längst bak i mitten, inkilad mellan fyra barn.

Undertecknad fördrev tiden med att titta ut genom fönstret. Titta på kossor. Titta på hästar. Titta på korvfabrik. Titta på vindsnurror. Lyssna på förväntningar. Stirra rakt fram. Ge goda råd till föraren om att bromsa när vi mötte en långtradare som gjorde en korkad omkörning på smala vägen sydost om Vingåker.

Tack vare små aktiviteter och vanlig väntan däremellan gick 1,5 timma förvånansvärt snabbt. Vi anlände Baggetorp och parkerade utanför bygdegården. Inte en vaken människa inom synhåll och så mycket bättre paus-plats än BK i Katrineholm och dess lekland. Vi hade med oss en sallad som inmundigades i det relativt gröna. Efter maten gavs tid till promenad och lekar. Att låta småbarn springa av sig och leka av sig ordentligt är ett hett tips för en lyckad långresa.

Härifrån bytte vi förare till undertecknad. Vägen söderut från Katrineholm till Norrköping är 2+1 med väldigt korta omkörningssträckor. Det är en väg som kan upplevas som intensiv då det är 100 km/h och ganska kurvigt. Bättre att låta en erfaren förare köra på sådana vägar. Hjulius protesterade inte en enda gång vid omkörningarna, ner en pinne i lådan och upp med varvtalen, härligt ljud i sexan och vips så var vi förbi ännu ett husvagnsekipage.

Väl i Norrköping var det sedvanligt intensivt på E4 södergående. Den kombinerade påfarten/avfarten där väg 56 möter E4 är en av de konstigaste i regionen. Här är det bara att blinka och häva sig över på E4, du har inte många hundra meters marginal. Sen är det körning på västra sidan av Norrköping innan du svänger av för att ansluta till E22 söderut.

Vid det här laget torde dina barn ha somnat. Våra höll sig dock vakna. Mycket spännande att se på för en familj som sällan gör långkörningar av den här kalibern. Förarens tankar kretsade kring alternativvägen till Söderköping. Ett sista-sekunden-beslut och vi hade rullat av Söderleden vid trafikplats Vilbergen för fortsatt färd söderut på Gamla Övägen.

Du som kommer på E4 söderut och viker av på E22 vet att Söderköping i semestertider är en flaskhals utan dess like. Under högsäsongen är det broöppning vid Göta kanal var 30:e minut. Att krypköra i köerna på E22 lockade inte så vi tog en alternativväg.

Gamla Övägen är en smal och väldigt krokig väg som tar dig över Göta kanal bara 1 mil väster om Söderköping. När du är över kanalen kör du förbi golfbanan och sen vänster på väg 210 till Söderköping. På så vis slipper du köerna norr om kanalen (men inte köerna genom Söderköping söderut).

Vidare söderut mot Västervik är det inga konstigheter. För egen del var denna sträcka den skönaste att köra. Viss trötthet men flera kilometer utan trafik gjorde att vi anlände incheckningen 15 minuter före 15:00. Tre ekipage framför oss i kön och nu var vi framme på Västervik Resort!

// Björn Sennbrink